Funderar på att skita i bloggen.
Gjort det ett par gånger men det känns lite som jag har peakat hära.
Kan inte riktigt skriva om allt jag vill längre pga en lite för bred publik i mitt umgänge och bloggen har börjat fungera mer som en twittertjänst för mig, vilket inte är bra för nån.

Har dock funderat på att släppa bloggen flera gånger och har vänt mig av olika anledningar, den största är att namnet satan.blogg.se är awesome och inte är lätt att överträffa.

Men får se, får se...

New Moon har premiär idag.
*squeeeel!*

 

Seriöst så var Twilight en sådan skitfilm att jag måste nog betalas för att ens se uppföljaren..

Men om jag inte ser den kan jag inte hänga med i snacket på lekplatsen så dilemma, dilemma, dilemma...

 

 

Jävla skit i helvetet heller att jag ska få en normal natts sömn för en gångs skull.

Fick knappt sova nåt i går så jag var redigt trött redan vid 20.00 igår kväll så gick och la mig vid 22.
Somnade, och vaknar fan vid 2.00 så klart! Jävligt roligt. Somnar i små perioder men tror fan inte jag fick sova i mer än en halvtimme i streck.

Så när modern gick till jobbet sket jag i detta och gick upp.
Och det är fredag så fuck me om det blir action i dag för jag kommer förmodligen att hamna i koma vid 18.


Nej, fan. Kanske ska göra något med all denna underbara tid jag nu har på händerna och åka och köpa lustgas så jag kan se det roliga i den här misären.

...Aftonhoran för DENNA ARTIKEL.

Gonna be awesome.

Copyright my ass...

Malin och Jossan var nyss här och lämnade av offergåvor till mig.

Har inte "krävt in" några presenter av polare eftersom jag sagt att jag inte vill fira min 19e födelsedag speciellt mycket och för att jag vart snål själv.

MEN när systrarna Esp fyllde år hade jag nyss köpt typ 12 liter vodka och var så jävla generös att jag gav dom en flaska var (Men inte fan fick man ligga då heller...) så dom gjorde ett undantag och lyckades riktigt jävla bra.

För det första fick jag en sjuttis jägermeister, vilket alltid är välkommet, och saknat för att jag levt på bara billig vodka i min fattigdom.

Det andra var en LP av Magnus Uggla som heter "Varför ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt", vilket imo är den bästa av Ugglas skivor då det var på den han gav ut några av mina favoritlåtar som "Varning på stan", "jag skiter" och "Ge livet en chans".
Har ingen LP-spelare men tänkte springa förbi någon som har en innan jag hänger upp den på väggen.


Efter det fick dom kolla på paronormal activity och skrämmas lite av den (Fiffi började tekniskt sett gråta) och sen fick dom leka med micen till xboxen och kåta upp engelsmän medans jag spelade Modern Warfare 2.

Seriöst: Good job, girls.

Allt firande är klart nu!
Ens egen födelsedag ska vara satanistens största högtid men jag bryr mig fan inte så mycket längre, vilket inte är så awesome när alla andra försöker fejka intresse för DIN födelsedag då du inte själv pallar att fejka intresset vilket bara leder till tankar som "Vad fan är det för nytta med skitet!?".
Kommer ihåg när jag var yngre och satt på nålar den sista veckan innan ens födelsedag men nu har jag inte ens tänkt på det innan helgen.

Fy fan att sitta med farföräldrarna i två timmar..
Visst, jag älskar min familj och allt det där skitsnacket men vad fan ska jag kunna tillföra i en konversation om begravningsförsäkringar, dubbdäck och barnbarn?! Jag kan fan räkna åren som gått sen jag fick hår på pungen med en hand ffs!! Jag vet fan inte ett skit om sånt och det intresserar mig inte heller.

Så jag satt typ tyst i två timmar och käkade bullar...

Drack en massa hemma hos pappa i går också. Det var iofs rätt awesome.
När pappa gick upp i morse undrade han varför han hade ett sår på armen och det var från när han ramlade av stolen i slutet av ölspelet.
Rätt mycket ägd, faktiskt.
I slutet av kvällen visste jag knappt själv var jag var och när jag på nåt magiskt sätt fått av mig kläderna så somnade jag på typ två sekunder..

Tankarna tar mig till djungelboken då Mowgli snubblar fram efter sin fight med Baloo och säger "Jag tål nog mer än somliga tror!"

Seriöst, ett under att jag tog mig till sängen igår. Kommer knappt ihåg hur jag gjorde det. Somnade snabbt som fan dock och vaknar och känner mig fortfarande lite påverkad.

Mitt dunderglas med Oboy hjälpte lite...

Facepalm - Daddystyle

Druckit en jävla massa så ska försöka hålla detta kort:

Adde gick och la sig typ 5 timmar in i kvällen.
Pappa ramlade av stolen efter ölspelet. Ägd.
Emelie, Nibbe och Lili sitter i köket.
Satan bloggar med utomordentlig grammatik efter tiotals groggar.

Case Closed. I Pwn.
Seriously. IN-fucking-VINSIBLE

Satan vad full jag är....

Golden Hits var rätt nice. Var som sagt mormors present till mig att gå och se det med mamma och min kusin från värmland.
Rekommenderar alla som minns 70-talet att gå och se den.
Eftersom jag var -20 år under 70-talet så hängde jag med kanske 15% av uppträdandena men det var roligt ändå. Morsan tyckte det nog var askul eftersom hon var den som var tonåring under den tiden och kunde alla referenser och whatnot.
Käket var awesome. Säger bara: T-benssteken!! Gudomligt jävla kött och pommes!

Och nu är jag trött som fan och ska försöka klämma in lite speltid innan jag slocknar.
Fridens.

---

P.S: Om 24 timmar fyller jag år. I assume I can count on your gatherings upon the black altar?

Jag börjar pissa och hör hur ventilationen låter allt högre och högre tills det börjar göra ont.
Jag tittar ner i toaletten och tänker "fy FAN att vara en toalett, man måste ju för fan bli pissad på VARJE DAG, bli SKITEN på och ingen bryr sig om en."
Det gjorde mig ledsen, en iskall kår går längs ryggen och reser vart enda hårstrå på min kropp. Jag ser hur vätskan blir allt mörkare och helt plötsligt börjar toaletten blöda, ur alla springor och "hål". Ventilationens ljud har blivit till ett desperat rop på hjälp och toaletten skriker och gråter, blodet rinner överallt över hela toaletten och den HATAR mig. Allting inne i toaletten börjar blöda och allting börjar skrika, vartenda objekt skriker, gråter och hatar att vara sig själva. Jag kunde inte hantera en så obehaglig känsla och kastar mig ut genom toaletten, allt blir normalt när jag hör musiken och hoppar in, spolar och kastar mig ut igen.

Känner mig risig.
Downade nästan en hel shot Cocillana Hostmedicin typ en trekvart innan jag skulle sova igår så att jag kunde gå upp i rimlig tid.
Det är typ extra stark hostmedicin som rekommenderad dos är på runt 5-10 ml, men hade hört av modern förrut att det hade en "lugnande" effekt om man tog mer.

Fan vad ont i magen jag fick efter ett tag, men det gick över efter en smärtsam rap som tur var.
Sen satt jag och kollade på Dexter, säsong ett (den bästa), som ironiskt nog handlade lite om födelsedagar och deras tvingade firande. Allt detta medans jag kände hur fucked up jag blev av hostmedicinen.

Inte coolt. Kändes som när man har hög feber/fylla och knappt orkar röra sig.
Skönt på ett sätt, men jobbigt.

Somnade snabbt iallafall så det funkade.


Idag är jag någorlunda utvilad till Golden Hits som mormor ska bjuda mig, mamma och kusinen på.
Temat är 70-tal så jag hoppas det blir lite ebba grön eller dylikt.

Snart valsade jag upp på husets övervåningen och slog mig ner i en soffa. Till höger stod en gammal brun fåtölj vars ryggstödskudde saknade en knapp, vilket gav intrycket av att den tappat ett öga. Den såg stelt chockerad ut och fullkomligt tagen av situationen, men försökte till synes hålla uppe en god min. Jag sa åt den att inte vara ledsen då den inte är en människa utan en fåtölj, och således inte behöver oroa sig för varken syn eller något annat sinne. Medlidandet jag kände i den stunden för den slående ensamhet Herr Fåtöljs tvingades leva med där uppe på loftet lyckades jag dock snart avfärda som rappakalja.

Nu hade meskalinet kommit igång på allvar och svampen var på god väg. Illamåendet tedde sig mer och mer som en avslutad affär. Jag gick ut en sväng i trädgården och blev chockad av ett träd som till synes plötsligt vräkte ut sig framför mig i ett försök att se skräckinjagande ut. Jag lät det veta att det inte lyckades. Det visslade märkbart i vinden och ven överallt på marken och bland träden. Att avgöra vilka ljud som var äkta och inte var lönlöst. Jag fick snart syn på ett annat träd vars grenverk perfekt avbildade ett utomordentligt vackert trollansikte, vilket fängslade mig för stunden. Plötsligt flög en anka över himlavalvet och skrattade på sitt karakteristiska sätt. Detta tolkade som ett berättigat hån mot mänskligheten och alla människors patetiska försök att hävda sin personliga moral och åsikters suveräna överlägsenhet.